Fjällen.
Kategori: General
Efter att ha bläddrat igenom mina bilder på mobilen, hittade jag ett gäng bilder som jag tog när jag åkte skidor i vintras. Efter som jag inte skrivit någoting om detta (eller någonting överhuvudtaget) tänkte jag att jag kunde göra detta.
Men först kanske det vore på sin plats att visa upp bilderna jag tog. Jag är varken expertfotograf eller ägare av en kvalitativ kamera, men kanske kan man ändå uppskatta bilderna, även om bilden inte är så proffesionelt genomarbetat så är ju det svenska snölandskapet en fröjd för ögat!
Där har vi några utav dem iallafall.
Bilderna är alltså från sportlovet, som jag spenderade i Lövåsen som ligger 3-4 mil utanför Idre.Betydligt mindre än Idre är det också. Det finns möjligheter att åka utför och på längden. Förr om åren åkte jag alltid utför och tycker det är hyffsat roligt, men numera åker jag mestadels på längden. Detta beror på att slalombacken, likt det mesta i Lövåsen, har snart försvunnit. Mindre folk, speciellt under veckorna då stockholmarna inte har lov, är främsta orsaken till detta. Men jag klagar inte, det är faktiskt lite utav charmen med stället.
Längdskidåkning alltså, jag tycker faktiskt inte att det är speciellt roligt. Själva aktiviteten är, tycker jag, ganska trist. Men jag gör åker inte längdskidor på grund av att det är roligt, jag åker på grund av miljöerna. Det är få saker som är så lugnt och stillsamt som att åka ensam i ett skidspår i skogen. Enstaka åkare som glider förbi (tyvärr är det oftast så det är och inte tvärtom) och avlägsna ljud av skotrar och fågelkvitter.
Det är få känslor som slår den att bara ställa sig helt stilla på spåret i skogen och ta in tystnaden. Det, även om jag inte uppskattar själva åkningen så värst, är någonting jag uppskattar väldigt mycket. Tystnaden blandat med den bländande vita snön som täcker allt utom granarna.
Det är få känslor som slår den att bara ställa sig helt stilla på spåret i skogen och ta in tystnaden. Det, även om jag inte uppskattar själva åkningen så värst, är någonting jag uppskattar väldigt mycket. Tystnaden blandat med den bländande vita snön som täcker allt utom granarna.
Jag har nu bytt språk på den här bloggen till Svenska, även om det kanske är bra att skriva på Engelska så är det roligare, och jag känner att jag kan uttrycka mig bättre på Svenska. Dessutom läser och skriver jag ju så mycket Engelska ändå så det kanske är på tiden att man skriver någonting på Svenka.
Förhoppningsvis kan jag nu också börja skriva lite mer regelbundet.
/Markus